Per-Erik Hedlund "Särna Hedlund" föddes i ett småbrukarhem på SärnaHeden i norra Dalarna 18 april 1897.
Han arbetade i skogen och med flottning av timmer, vilket kräver både styrka och uthållighet. På den tiden använde man i stor utsträckning skidorna för att transportera sig i arbete och fritid. Så skidåkning var en naturlig del av hans liv.
Han upptäcktes som skidåkare under sin värnpliktstid i Falun. Det var då han började tävla och lyckades bra redan från början.
Per-Erik var från början mycket dålig på att åka i backar. Detta visade sig vara ett stort problem. Han blev vid ett tillfälle utskrattad under en tävling i Holmenkollen 1923 och ett år senare vid OS i Chamonix ramlade han flera gånger under femmilen och slog sig blodig i ansiktet och bröt sedan den tävlingen.
Inför nästa OS i St Moritz 1928 hade han medvetet tränat mycket utförsåkning och var mycket besluten, "nu skall jag vinna eller stupa". Förhållandena under loppet var mycket svåra, temperaturen steg oroväckande och det blev blött och sladdrigt i spåren. Det var också efter det loppet som Sverige bytte sin mörkblå landslagsdräkt i kraftigt mörkblått bomullstyg till en vit landslagsdräkt. Per-Erik hade fått en vit skiddräkt i tunt bomulllstyg som han tog med sig. Det var ju mycket varmare i alperna än i den svenska skidvärlden. Han blev förbjuden av landslagsledningen att åka i den vita dräkten, men lyckades smyga sig osedd till starten. Efter målgång kom ledningen fram till honom glädjestrålande och gratulerade. Per-Erik sa då "Dög kläa ått däg no då gubbjävel?" Efter det loppet ansågs den vita dräkten föra tur med sig och har under årens lopp varit den svenska landslagsdräkten. Per-Erik var 13 min före 2:an som liksom 3:an också var svenskar.
Särna som lag , (där Per-Erik ingick som en av fyra löpare) vann SM i Budkavlelöpning 1922 och 1924.
Per-Erik tog också 9 SM på skidor i olika distanser. Han vann Vasaloppet 1926 och 1928. Fick SvD:s guldmedalj 1928.